Vän! i förödelsens stund

Idag stannade min bil mitt i rusningstrafiken på Essingeleden och där mitt i allt kaos med bilar som tutar är allt jag kan tänka på dikten “Vän! i förödelsens stund”. Det är tråkigt tycker jag att så få läser dikter nuförtiden för de är så vackra och kan beskriva ett sinnesmod. De få dikter som är kända bland allmänheten är väl de som används vid begravningar. “Vän! i förödelsens stund” är en fantastiskt dikt som är skriven av Erik Johan Stagnelius som är en av de största svenska poeterna. “Sjung i bedrövelsens mörker: Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.” exakt de raderna kom till mitt huvud då jag satt där och svor för mig själv innan bärgaren kom och jag beställde hem reservdelen på Motortorget. Stagnelius skrev även dramer men de är jag inte så bekant med.

Bilar står tätt vid varandra
Uppslagen bok vid en tekopp

Anna Sofia Forssberg på Hornsgatan 7

Ibland när jag går här på Hornsgatan kan jag tänka på alla människofötter som tidigare har traskat samma väg. Det finns så många berättelser om folk som levde här för länge sedan med de flesta är glömda av tidens gång. Södermalm var inte ett rikt område utan det var i ytterkanten av staden och får väl räknas som slum. Idag är det ju annorlunda även om det fortfarande finns folk med ekonomiska bekymmer som kanske måste låna 20000 kr för att få månaden att gå runt då och då. En person son levde på Hornsgatan 7 hette Anna Sofia Forssberg och hon är känd för att hon blev mördad en januaridag 1862. Huset är borta men hon gick de här gatorna och såg samma hus som oss. Hennes mördare hette Pehr Victor Göthe och skulle bli den sista att avrättas offentligt i Sverige. Mordet var bestialiskt och Forssberg fick halsen avskuren och därefter våldtagen.

Södermalm i Stockholm
Collage av gamla bilder